Våld är mer än slag och sparkar. Våld kan också vara psykiskt, sexuellt, digitalt, ekonomiskt och materiellt. Till nära relationer räknar vi parrelationer, familjer eller andra nära relationer.

Ja. Psykiskt våld räknas också som våld i nära relationer.

Det kan vara till exempel hot, kränkningar, kontroll, isolering, svartsjuka eller att någon får dig att känna rädsla eller skuld.
Även utan fysiskt våld kan psykiskt våld skada en persons trygghet, självkänsla och frihet.

Du kan vara i en destruktiv relation om du ofta känner rädsla, stress eller att du måste anpassa dig för att undvika bråk.

Vanliga tecken är att din partner:

• Kontrollerar vad du gör eller vilka du träffar
• Kränker, hotar eller skuldbelägger dig
• Gör så att du känner skam, rädsla eller osäkerhet
• Försöker isolera dig från vänner eller familj

En sund relation ska få dig att känna trygghet, respekt och frihet.

Gränsen går vid respekt och trygghet. Bråk kan hända i relationer, men det är inte våld så länge båda kan uttrycka sina åsikter utan rädsla.

Det blir våld när någon:

• Hotar, skrämmer eller kränker den andra
• Kontrollerar eller begränsar den andres liv
• Använder fysisk kraft som slag eller knuffar
• Gör så att den andra känner rädsla eller otrygghet

I en sund relation ska man kunna vara oense utan att bli rädd eller nedtryckt.

Nej, svartsjuka är inte ett tecken på kärlek.

Lite svartsjuka kan förekomma i relationer, men när den leder till kontroll, misstankar eller begränsningar är det inte hälsosamt.

En sund relation bygger på tillit, respekt och frihet, inte på kontroll eller rädsla.

Du kan kontakta oss på Kvinnojouren Lund för stöd och rådgivning om du är utsatt för våld i nära relation. Du når oss på 020-21 29 60 eller stod@kvinnojourenlund.se

Andra ställen dit du kan vända dig för att få hjälp:

Akut hjälp: 112
Socialtjänsten i din kommun
Kriscentrum Mellersta Skåne: 046-359 50 71,
Kvinnofridslinjen: 116 016
Stödlinjen för transpersoner: 020 – 55 00 00
Stödlinjen för män som utsatts för hot och våld i nära relation eller sexuella övergrepp: 020 – 80 80 80
Rätt att välja. Stödlinjen för dig som utsatts för hot, kontroll eller annat våld för att skydda familjens heder: 020- 57 70 70
Bris: 116 111
Jourer över hela Sverige: https://www.unizonjourer.se/hitta-stod/

Du kan också vända dig till någon du har förtroende för i din närhet, kanske en vän, en kollega eller en vuxen på din skola eller fritidsaktivitet.

Även män utsätts för våld i nära relation. Därför kan du vända dig till Kvinnojouren Lund och få stöd även som man. Du har rätt till stöd, skydd och hjälp, oavsett kön. Du når oss på 020-21 29 60 eller stod@kvinnojourenlund.se

Du kan du vända dig till Kvinnojouren Lund och få stöd även som transperson. Du har rätt till stöd, skydd och hjälp, oavsett könstillhörighet. Du når oss på 020-21 29 60 eller stod@kvinnojourenlund.se

Ja, du kan få stöd hos oss utan att berätta vem du är. Vi för inga journaler.

Att lämna en partner eller annan nära relation kan vara svårt och ibland farlig så det är viktigt att få stöd och att planera för säkerhet.

• Prata med någon du litar på eller en stödorganisation.
• Kontakta socialtjänsten eller en jour för råd och stöd.
• Gör en säkerhetsplan, till exempel var du kan bo tillfälligt.
• Ta med viktiga saker som ID, mediciner och viktiga dokument.

Du har rätt till stöd, skydd och hjälp när du vill lämna en våldsam relation.

Det är vanligt att personer som lämnar en våldsam relation går tillbaka en eller flera gånger. Det kan bero på tex rädsla, känslor för partnern, hopp om förändring, ekonomiska svårigheter eller oro för barn. Det är inte ovanligt och inget man behöver skämmas för.

Du kan hjälpa genom att lyssna, visa stöd och ta personens situation på allvar.

• Lyssna utan att döma och visa att du bryr dig.
• Säg att våld aldrig är okej och att det inte är deras fel.
• Uppmuntra personen att söka hjälp, till exempel hos socialtjänst eller en jour.
• Erbjud praktiskt stöd, som att följa med till en stödorganisation.

Det viktigaste är att personen inte känner sig ensam. Det är vanligt att en person lämnar och går tillbaka till en våldsam relation flera gånger. Det kan bero på rädsla, känslor för partnern, hopp om förändring, ekonomiska svårigheter eller oro för barn.

Om det händer är det viktigt att fortsätta visa stöd och tålamod. Undvik att skuldbelägga eller pressa personen. Försök istället att lyssna, visa förståelse och påminna om att hjälp finns. Att veta att någon finns kvar och bryr sig kan göra stor skillnad.

Det kan vara tufft att stå bredvid någon som är våldsutsatt. Därför kan även du som närstående för stöd hos oss på Kvinnojouren Lund. Du når oss på 020-21 29 60 eller stod@kvinnojourenlund.se

Om du polisanmäler någon för våld i nära relation startar polisen en utredning för att ta reda på vad som har hänt.

• Polisen kan förhöra dig, den som utsatt dig för våld och eventuella vittnen.
• De samlar bevis, till exempel meddelanden eller läkarintyg.
• Åklagare beslutar sedan om åtal ska väckas eller inte.

Du kan också få stöd och skydd, till exempel kontaktförbud eller hjälp från socialtjänsten under processen.

När det finns våld i hemmet ska barnens trygghet och säkerhet alltid komma först.

Socialtjänsten kan bli inkopplad för att bedöma barnens situation och vilket stöd de behöver. Barn kan få samtalsstöd, skydd eller andra insatser. I vissa fall kan beslut tas om boende eller umgänge för att skydda barnet.

Att se eller höra våld mellan vuxna räknas också som att barn utsätts för våld.

Ja, man kan få kontaktförbud om man riskerar att bli utsatt för hot, trakasserier eller våld.

Det innebär att personen inte får kontakta eller följa efter dig, till exempel genom att ringa, skriva meddelanden eller komma nära dig.

Det är åklagare som beslutar om kontaktförbud, ofta efter en polisanmälan eller om det finns en risk för fortsatt våld eller hot.

Att läka efter en våldsam relation kan ta tid, men stöd kan hjälpa.

• Prata med någon, till exempel en vän, terapeut eller jour.
• Ge dig själv tid att bearbeta det som hänt.
• Försök att bygga upp din självkänsla och trygghet igen.
• Sök professionellt stöd om du behöver hjälp att må bättre.

Det kan hjälpa att träffa andra med liknande erfarenheter. Kanske är du intresserad av att delta i någon av våra grupper för personer som upplevt våld i nära relation? Mer info hittar du här.

Det är möjligt att återhämta sig och bygga ett tryggt liv igen!

Både kvinnor och män utsätts för våld i nära relation men utsattheten bland kvinnor är mer omfattande. Psykiskt våld, till exempel i form av kränkningar och förödmjukelser, är vanligare än att bli utsatt för fysiskt våld.

Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta; 15,2 procent av kvinnorna respektive 11,7 procent av männen. Störst andel utsatta finns i åldersgruppen 20–24 år.

(BRÅ Brott i nära relation 2024)